Godsven Hansson i Hagge – god eller tysk?
I släktforskningens värld – eller kanske inom den humanistiska forskningen rent generellt – så är gamla ”sanningar” svåra att ta död på. Ofta handlar det om adliga kopplingar eller spännande teorier som man gärna vill ska stämma. Ligger uppgifterna väldigt långt tillbaka i tiden så är det också mer sällan nya släktforskare känner sig manade eller kunniga nog att bedöma sanningsgraden. Vi ska här titta lite närmare på ett sådant exempel och en person som väldigt många svenskar kan leda sitt ursprung till.
Godsven i Hagge
Vi ska nu dyka ner i den svenska bergslagen och byn Hagge i Norrbärke socken. Idag är denna by en del av Smedjebackens kommun. Här levde på 1500-talet en man som benämns Godsven/Gosven Hansson i åtskilliga släktutredningar. Bland de mer kända ättlingarna till Godsven kan nämnas prins Daniel, förre statsministern Stefan Löfven och skådespelerskan Alicia Vikander. Exakt när han levde och dog kan vi inte veta men han var sannolikt född omkring 1490. Att en person som levde då har många nu levande ättlingar är självklart inte överraskande i sig men det är ganska sällan vi kan följa allmogesläkter så långt tillbaka i tiden.
Godsvens familj
Som så ofta i våra äldsta källor så är det bara männen som syns. Vad Godsvens hustru eller hustrur hette vet vi därför tyvärr ingenting om. Däremot vet vi en hel del om hans familj, bland annat genom en släkttavla i Västerås domkapitels arkiv år 1626:
Ett tyskt namn?
Om sanningen ska fram så var Godsven långt ifrån en ”vanlig” bonde. Han var en tämligen förmögen bergsman som utöver en större gård i Hagge med halva hyttan i byn även ägde hälften av byn Fragg i Norbergs socken och hälften i Sundbo i Västanfors socken. Jordegendomar är ofta lite av en förutsättning för att man ska kunna följa släkter genom domböcker och skattelängder innan kyrkböckerna tar vid. Men vad är egentligen Godsven fär ett märkligt namn?
Många svenska släktforskare har godtagit kopierat den gamla slutsatsen att Godsven faktiskt också hette Godsven. Men stämmer det verkligen? I så fall är tolkningen att namnet är en svensk omskrivning av det gamla germanska/tyska namnet Goswin. Goswin betyder helt enkelt ”goternas vän” och blev ganska vanligt i Nederländerna (Benelux-området) under medeltiden. Till bergslagen tros ganska många tyskar ha invandrat under tidig medeltid och detta skulle stämma väl överens med denna bild.
Sannolikhet – släktforskarens bästa vän
I skolans värld är mycket självklart. Man kan vara säker på att lösningen till ekvationen 2x + 5 = 9 är densamma varje gång man löser den. Man kan vara lika säker på att alla vattenmolekyler består av två väteatomer och en syreatom. Men så småningom märker man att allt i världen inte är fullt lika självklart. Väderprognoser flera dagar framåt handlar om sannolikheten för olika scenarier. Så ser det också ofta ut i släktforskningen. Det handlar om att försöka dra korrekta slutsatser utifrån de pusselbitar vi hittar. I varje faderskap ligger exempelvis en inbyggd osäkerhet på någon enstaka procent att vi faktiskt har den biologiska fadern angiven. För den som bara bryr sig om familjebilden är det kanske helt irrelevant medan det för DNA-forskaren är direkt avgörande.
Ju längre tillbaka i tiden desto större svårigheter får vi att bygga säkra beviskedjor som är omöjliga att slå hål på. Två släktforskare kan därför ibland dra vitt skilda slutsatser, dels beroende på hur man värderar uppgifterna i källorna och dels beroende på erfarenhet och kunskap. Inget konstigt med det.
En viktig riktlinje är att den mest sannolika lösningen också bör få råda så länge den inte motbevisas. Men hur säker måste man vara på sin sak? 70%? 90%? 100%? Det finns inget ”rätt” svar på den frågan och det är egentligen upp till var och en att avgöra. Det viktigaste är i slutändan att man redovisar eventuella osäkerheter och hur man kommit fram till sitt resultat. Om vi i de äldre skattelängderna hittar en ägare till ett skattehemman som heter Gottskalk Bengtsson och den förre ägare heter Bengt Gottskalksson så kan vi vara så gott som säkra på att det handlar om far och son trots att vi egentligen inte har några direkta bevis för att det skulle vara på det viset. Handlar det istället om ett frälsehemman där en Sven Andersson följs av en Per Svensson så är det långt ifrån lika säkert att det är far och son.
Man talar ofta i forskningen ofta om indicier, det vill säga indirekta bevis. Vart och ett så är dessa inte tillräckligt starka för att man ska kunna dra en säker slutsats men om flera indicier pekar i en och samma riktning så kan man känna sig betydligt mer säker.
Tillbaka till Godsven
Så vad vet vi egentligen om vår Godsven? Att han har ett tyskt ursprung? Nej, det kan vi inte säga någonting om. Tidiga finska invandrare ser vi ofta i källorna benämnas som exempelvis ”Hindrich finne” men här har vi inga som helst indicier som pekar i den riktningen. Bortser vi från önsketolkningen att Godsven skulle motsvara Goswin så finns inga andra namn i släktkretsen som direkt skulle tyda på tysk härkomst. Att personer får olika typer av epitet eller tillnamn i de tidiga skattelängderna är vanligt förekommande. Det kan handla om ursprung men också yrkesskicklighet, utseende eller någon utmärkande gärning av något slag. Ibland kan sådana namn utvecklas till tidiga familjenamn. Vår Godsven kan alltså lika gärna vara en ”god Sven” som en tyskättad Goswin.
Tack vare Godsven Hanssons ställning som framstående jordägare och engagerad i bergsbruket så har vi ovanligt många samtida källor att tillgå. Några av dessa ger viktiga ledtrådar.
1551 mottog ”Godhe Sven” ett brev från ingen mindre än kung Gustav (Vasa) där han uppmanades att tillsammans med ”menige bönder … upptage och bruke thett sölffbergs som ved Bisopsberga ligger”. Några år senare blev han av kungen också fråntagen gården Fösarbo som nu skulle användas som avelsgård under Väster Silvbergs kungsgård. I det förstnämnda kungliga brevet kallas han således uttryckligen Sven vid namn.
Vi kan också se att samtliga barn till Godsven utan undantag kallas Svensson och Svensdotter i bevarade källor. Man kan naturligtvis argumentera för att det var enklare så och/eller att man önskade försvenska namnet.
Glöm aldrig ordet sannolikhet. Vi har hittills inte funnit en enda källa som säger att Godsven Hanssons familj skulle vara av tysk härkomst. Det finns därför inte heller anledning att tro att hans faktiska namn skulle vara något annat än Sven Hansson. Det KAN naturligtvis ändå vara så att han hette Goswin och var barnbarn till en invandrad tysk bergsman men det är en betydligt mindre sannolik teori som inte är något annat än just en teori.