Carl-Oskar Bohlins släkt – militärer och en dödsdömd tysk
Carl-Oskar Bohlin, farfar Gunnar och farfars far Ivar.
Moderaten Carl-Oskar Bohlin har under sin snart fyra år långa sejour som minister för civilt försvar i regeringen Kristersson klivit fram som en av regeringens mer färgstarka politiker. Hos gemene man har han kanske uppmärksammats för något långrandiga inlägg i sociala medier och ett svårt språk. Men han har också lyfts fram som ett av de mest kunniga statsråd, något han visade prov på i sitt svar (se nedan!) på den fascism-liknelse som fördes fram av SvD Kulturs Anders Q Björkman.
Släkten Bohlin från Västergötland
Kunskapstörsten och språket är säkerligen något Carl-Oskar Bohlin fått med sig från uppväxten som son till professorn i kulturgeografi Magnus Bohlin. Bohlin föddes i Dalarna och även om bägge föräldrar är från sydligare breddgrader så hittade släkten på sätt och vis ”hem” i och med flytten norrut. Han har nämligen en hel del dalmasar bland anorna längre tillbaka som vi snart ska gå in lite närmare på.
Farfar Gunnar Bohlin (1909-1969) var utbildad trädgårdsmästare och drev från 1939 Bröderna Bohlins Handelsträdgård i västgötska Älgarås tillsammans med sin bror. Anläggningen omfattade 10 tunnland och 5 växthus. Även Gunnar Bohlins svärfar var verksam som trädgårdsmästare i Västergötland. Gröna fingrar i släkten passar väl in i Carl-Oskar Bohlins prepper-engagemang.
Släktnamnet Bohlin är gammalt och släkten var ursprungligen en typisk västgötsk rusthållarfamilj med några lägre officerare. Den äldsta kända stamfadern hette Gudmund Bohlin (ca 1667-1737) levde i Kyrkefalla socken i nuvarande Tibro kommun. Han började sin militära karriär omkring 1691 som ryttare vid Västgöta kavalleriregemente och avancerade så småningom till kvartermästare.
En tysk soldat hos tjocka Sara?
Den nyss nämnde Gudmund Bohlin var gift med en dotter till löjtnanten Gustav Krum. Denne var en mycket erfaren soldat som deltog i krigen mot Polen och Danmark samt överlevde slagen vid Halmstad som Lund. Turen övergav honom dock till slut och han stupade i slaget vid Landskrona sommaren 1677. Även Gustavs far Mårten Krum hade kämpat på de europeiska slagfälten. Han var en tysk soldat som rekryterats på kontinenten av Gustav II Adolf. Mårten avancerade snabbt och blev redan 1622 kapten och kompanichef för fotfolket från Kåkinds härad i Västergötland. Han deltog i krigstågen i Livland (Baltikum), Polen och Tyskland.
Med tanke på den ovanliga namnkombinationen så är det inte helt otroligt att Mårten är densamme som den soldat Mårten Krum som år 1618 instämdes för att ha besökt den beryktade tjocka Saras bordell i Stockholm. Det var en omfattande rättegång där en rad framstående stockholmare visade sig ha besökt verksamheten och som slutade med att Sara skickades tillbaka till sin gamla hemort i Finland.
Död i Napoleons fångenskap
En rad andra soldater dyker upp i Carl-Oskar Bohlins antavla. Däribland kan nämnas Anders Jansson Reberg (1767-1807) som var soldat för Rebro i Tillberga socken, Västmanland. Reberg reste med Livkompaniet och Västmanlands regemente för att delta i Pommerska kriget (även kallat Svensk-franska kriget, Första Napoleonkriget och Tyska kriget) där Sverige försökte hjälpa Storbritannien att störta Napoleon. Det blev ett stort misslyckande och omkring 6000 svenska soldater förlorade sina liv, däribland Anders Reberg som avled i fransk fångenskap.
Vanföreanstalten i Helsingborg
Carl-Oskar Bohlins morfars far hade en bror vid namn Helge Sture Lindberg som föddes i slutet av april 1906 i byn Raskarum i Sankt Olofs socken på skånska Österlen. I församlingsboken uppges han vara ”blind” och ”idiot”, dåtidens term för förståndshandikapp. Familjen skickade därför 1914 iväg honom till Vanföreanstalten i Helsingborg (senare Sköldenborgsinstitutet), en vårdinrättning för handikappade barn som startade 1887 då ”Föreningen för bistånd åt de vanföre i Skåne” bildades i Helsingborg på initiativ av lasarettsläkaren Gustav Naumann. Det var en väl ansedd inrättning som stöttades av såväl kungafamiljen som August Strindberg. Pojkens vistelse i Helsingborg blev kortvarig då han tragiskt nog gick bort redan året därpå.
Vanföreanstalten i Helsingborg på 1940-talet
En dödsdömd bössgjutare och en moderat ministersläkting
Som nämndes i inledningen av denna artikel så återvände släktens historia till Dalarna. Här levde vid 1600-talets början ytterligare en tyskättad ana till Carl-Oskar Bohlin nämligen bössgjutaren Kort Kristoffersson. Sexuella förbindelser mellan gifta personer bestraffades vid denna tid fortfarande hårt – ett arv från medeltidens religiöst präglade rättsskipning. Detta fick Kort erfara när han 1606 kallades till tinget. Han var vid denna tid en gift familjefar men hade inlett en relation med en annan kvinna. Han dömdes därför av domstolen till döden för hor. Han klarade sig dock lyckligtvis med livet i behåll och straffet ersattes med böter.
I Dalarna delar Carl-Oskar Bohlin faktiskt ett flertal förfäder med en ministerkollega nämligen finansministern Elisabeth Svantesson, tillika moderat.
Sägnen om Brudberget
I Ludvika kommun ligger en plats med det vackra namnet Brudberget. Hit flyttade Carl-Oskar Bohlins förfader soldaten Lars Andersson Blomme med sin hustru Sara och små barn omkring 1690. Brudberget var ett gammalt fäbodställe som användes av bönderna i den närliggande byn Östanbjörka. Ursprungligen kallades det Masens bodar men en gammal sägen förtäljer om namnbytet. Det berättas att en ung fäbodflicka begav sig ensam upp till fäboden. En dag kom trollen ur skogen och tog flickan till fånga. När trollen hade fått flickan i sin makt klädde de henne till brud och planerade för ett ståtligt trollbröllop mellan flickan och stortrollet. Om det ligger någon sanning bakom sägnen eller inte får ni själva avgöra men ett vackert namn är det hur som helst.
Carl-Oskar Bohlins antavla
Nedan följer de första fyra generationerna i Carl-Oskar Bohlins antavla.
Proband
1 Carl-Oskar Bohlin, född 1986 i Borlänge. Moderat politiker, statsråd.
Generation I
2 Magnus Bohlin, född 1950 i Kråksjöhult, Älgarås socken, Västergötland. Professor. Gift 1983 med
3 Ingrid Lindberg, född 1957 i Uddared, Knäreds socken, Halland.
Generation II
4 Gunnar Bohlin, född 1909 i Västerås, död 1969 i Kråksjöhult, Älgarås socken. Trädgårdsmästare. Gift 1946 med
5 Britta Alice Gustavsson, född 1920 i Mariestad, död 1992 i Åsebol, Hova socken, Västergötland.
6 Ove Allan Lindberg, född 1933 i Ceciliehem, Våxtorp, Våxtorps socken, Halland, död 2003 i Skråmered, Våxtorps socken. Hemmansägare. Gift 1953 med
7 Maj Boström, född 1934 i Halmstad.
Generation III
8 Ivar Bohlin, född 1872 i Stallsiken, Skövde landsförsamling, Västergötland, död 1958 i Västerås. Folkskollärare, klockare. Gift 2:o 1908 med
9 Elin Matilda Gustavsson, född 1880 i Larsbo, Hedensberg, Tillberga socken, Västmanland, död 1950 i Västerås.
10 Gustav Rikard Gustavsson, född 1873 i Kyrketorp Tolsgården, Bergs socken, Västergötland, död 1948 i Mariestad. Trädgårdsmästare. Gift 1901 med
11 Anna Gustava Karlsson, född 1876 i Assmundstorp, Värings socken, Västergötland, död 1950 i Västerås.
12 Helmer Ludvig Lindberg, född 1908 i Raskarum, Sankt Olofs socken, Skåne, död 1962 i Våxtorp, Våxtorps socken. Hemmansägare. Gift 1931 med
13 Klara Paulina Ingeborg Larsson, född 1905 i Tryde, Tryde socken, Skåne, död 1992 i Våxtorp, Våxtorps socken.
14 Gustav Boström, född 1900 i Klippan, Skåne, död 1981 i Trönninge socken, Halland. Chaufför, hemmansägare. Gift 1931-1971 med
15 Anna Törnqvist, född 1904 i Stora Kuskatorpet, Stjärnarp, Eldsberga socken, Halland.
Generation IV
16 Gustav Gustavsson Bohlin, född 1818 i Stora Tolsby, Kyrkefalla socken, Västergötland, död 1891 i Knätte Larsagård, Knätte socken, Västergötland. Arrendator, hemmansägare. Gift 2:o 1861 med
17 Lotta Johansdotter, född 1831 i Språttebo, Kyrkefalla socken, Västergötland, död 1891 i Knätte Larsagård, Knätte socken.
18 Gustav Adolf Gustavsson, född 1850 i Pasta, Romfartuna socken, Västmanland, död 1928 i Annylund, Vagersta, Romfartuna socken. Torpare. Gift 1880 med
19 Johanna Matilda Söderberg, född 1857 i Näs, Hubbo socken, Västmanland, död 1933 i Annylund, Vagersta, Romfartuna socken.
20 Anders Gustav Andersson, född 1832 i Kyrketorp Tolsgården, Bergs socken, Västergötland, död där 1905. Hemmansägare. Gift 1858 med
21 Brita Maria Svensdotter, född 1837 i Berg Nygården, Bergs socken, död 1909 i Kyrketorp Tolsgården, Bergs socken.
22 Karl Johansson, född 1831 i Suntetorps socken, Västergötland, död 1897 i Assmundstorp, Värings socken. Hemmansägare. Gift 1859 med
23 Kristina Jonsdotter, född 1835 i Sventorps socken, Västergötland, död 1897 i Assmundstorp, Värings socken.
24 Anders Esbjörnsson Lindberg, född 1872 i Måsalycke, Sankt Olofs socken, död 1958 i Sankt Olofs socken. Soldat, åbo, grovarbetare. Gift 1895 med
25 Hanna Mårtensson, född 1871 i Rörums socken, Skåne, död 1914 i Raskarum, Sankt Olofs socken.
26 Otto Alfred Larsson, född 1882 i Kverrestads socken, Skåne, död 1964 i Killhult, Våxtorps socken. Murare, hemmansägare. Gift 1903 med
27 Anna Kristina Persson, född 1883 i Everöd, Tryde socken, död 1958 i Edenberga, Ränneslövs socken, Halland.
28 Janne Albert Boström, född 1861 i Gummastorp, Västerstads socken, Skåne, död 1947 i Tolleröd, Vedby socken, Skåne. Åbo. Gift 1:o 1885 med
29 Anna Kristina Samuelsson, född 1863 i Lannaskede socken, Småland, död 1921 i Tolleröd, Vedby socken.
30 Karl Edvin Törnqvist, född 1859 i Hallabo garveri, Ambjörnarps socken, Västergötland, död 1943 i Stjärnarp, Eldsberga socken. Dräng. Gift 1887 med
31 Hedda Vilhelmina Karlsdotter, född 1864 i Varvhult, Torups socken, Halland, död 1936 i Stjärnarp, Eldsberga socken.
Helmer Ludvig Lindbergs föräldrar har några felaktigheter:
F: Anders ESBJÖRNSSON Lindberg, född 1872-11-15 och död 1958-03-04 i S:t Olof
M: Hanna Mårtensson, född 1871-07-21 i Östaröd, S:T OLOF och död 1914-02-28 i Raskarum, S:t Olof.
Hej Patrik! Tack för korrigeringen, Anders hade visst fått byta patronymikon i all hast. Men Hanna föddes faktiskt i Rörum även om föräldrarna en tid var bosatta i Östaröd.
Det stämmer, hennes äldre syskon var födda i Sankt Olof, men familjen flyttade till Rörum 1869. Och sen fick hon dras med fel födelseplats i husförhörslängderna ända från 1880, då prästen skrev ibidem (d.v.s. S:t Olof) på henne, liksom syskonen ovanför. Hon var fyrmänning med min MF MM, så det är rätt avlägset.
Ja, det blir ofta fel i husförhörslängderna i samband med flyttar. Hon föddes också den 27/7 om man ska vara petig.