Släktforska med DNA – spåra din etniska bakgrund

För ett par dagar sedan publicerade vi vår första artikel i en serie om hur man kan använda DNA i släktforskningen. Nu går vi vidare med att titta lite närmare på de etnicitets-test som flera amerikanska företag har gjort mycket reklam för i bland annat TV under senare tid.

Flera branschledande amerikanska företag, såsom MyHeritage och Ancestry, erbjuder idag en form av generella DNA-test för privatpersoner där man efter att ha topsat sig och skickat in ett DNA-prov får en snabbanalys där man kan se sin egen släkts geografiska eller etniska ursprung på en världskarta. Men hur ska man egentligen tolka dessa resultat och hur tillförlitliga är de?

Säg att du har skickat in ett DNA-prov till ett av dessa företag och får veta att du är 12% irländsk. Innebär detta då att 12% av dina förfäder finns att hitta på Irland och att någon person i de första generationerna i din antavla kommer därifrån? Nej, riktigt så enkelt är det inte. Dessa företag har ingen möjlighet att direkt utifrån DNA bestämma genernas geografiska ursprung på jorden. Det man gör är istället att jämföra ditt DNA med DNA från företagens egna referensgrupper. Om det finns en överensstämmelse på 12% med en referensgrupp från Irland så räknas du alltså som 12% irländsk. Det bör således inte ses som annat än en grov uppskattning och en fingervisning. Det irländska ursprunget kan mycket väl hittas flera hundra år tillbaka utan någon möjlighet att verifieras i bevarat arkivmaterial.

Etnicitet ses i Sverige av större delen av forskarvärlden som ett ganska förlegat begrepp och personer känner ofta till relativt mycket om sin egen släkt. I dessa företags hemland USA så är situationen helt annorlunda. Där har etnicitet registrerats i myndigheternas arkiv och det är något man identifierat sig med under en längre tid. De flesta amerikaner har som bekant sitt ursprung i olika länder och världsdelar bara några generationer tillbaka och då kan denna typ av etnicitets-tester vara attraktiva genvägar till släktens historia.

Genetikprofessorn Mark E Thomas vid University College London anser att etnicitetskartorna vidmakthåller en gammaldags och förlegad syn på etnicitet och härkomst:

”I själva verket är vi väldigt blandade, det räcker att gå 1 000 år tillbaka i tiden för att vi européer ska hitta en gemensam anfader.”.

För svenskar med rötter i de nordiska länderna så fyller denna typ av DNA-tester en högst begränsad funktion. De är mer av en rolig grej än någon exakt vetenskap och huruvida man anser att kostnaden står i rimlig relation till underhållningsvärdet är en högst personlig uppfattning. I nästa artikel i denna serie ska vi dock titta närmare på andra typer av DNA-tester som man kan ha mer konkret nytta av i sin egen släktforskning.

Vill du veta mer om dina förfäders liv än varifrån ditt DNA kommer? Då är du varmt välkommen som medlem hos oss på Släktingar.se.

.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *