Skattehistoria för dummies

  • Visste du att du på 1600-talet hade blivit lyxbeskattad för din peruk eller dina spelkort?
  • Och vad är det äldsta beviset på att skatten är gammal som gatan?
  • Ja, vad var egentligen en rimlig skattesats för 8000 år sedan?

Svar på dessa frågor får du i dagens blogginlägg.

Hur länge har man skattat i Sverige?

Man kan säga att skatterna uppkom först när staten kom till, och det ingår faktiskt i definitionen på en stat att den tar upp skatter. Man brukar räkna med att staten i Sverige uppkom på 1100–1200-talen, och då tillkom också de stående skatterna. Pengarna gick till kungamaktens underhåll och krigståg.

I historisk tid har det funnits två typer av svenska grundskatter (skatt på jord); räntan och tiondet. Räntan hade sitt ursprung i de urgamla skatter som avlöst krigstjänstskyldigheten medan tiondet till kyrkan och fattigvården infördes efter europeiskt mönster.

Större skatteinföranden eller förändringar i kronologisk ordning

  • Tiondet till kyrkan och fattigvården infördes på 1100-talet.
  • Under 1600-talet tyngdes gemene man och bondehushållen hårt av skatter, medan de mera välbeställda adelshushållen levererade mycket mindre till kronan.
  • Från 1700-talets mitt och fram till vad vi kallar grundskatternas avveckling i slutet av 1800-talet lättade skattetrycket på jordbruket.
  • 1869 är ett år du ska lägga på minnet, för det är året då man helt gick över från natura-skatt (dvs att man skattar i varor eller dagsverken) till pengar.
  • Grundskatterna avvecklades successivt under slutet av 1800-talet i samband med att Indelningsverket avskaffades.
  • Kring sekelskiftet 1900 sker stora skattereformer. Då avskaffas grundskatterna och man inför i stället progressiva inkomst- och förmögenhetsskatter liksom indirekta skatter (dvs moms eller punktskatt).

Men det här med lyxskatter är väl ändå en ny företeelse?

Faktiskt inte. Lyxskatter började införas under senare delen av 1600-talet och varade till första delen av förra seklet. Att beskatta lyxvaror, eller överflödsartiklar som de kallades, var ett sätt att samla in statsinkomster. Det var ofta sådana varor som man inte tyckte att folk skulle bruka – som tobak och kaffe. Även produkter som peruker, sidentapeter, vagnar och spelkort lyxbeskattades.

Varför ska vi som släktforskar vara glada att vi haft en så lång skattehistoria i Sverige?

Jo, tack vare skatten så har vi mantalslängderna, vilka är några utav de viktigaste källorna vi har då vi letar efter anor. Mantalslängderna kom till vid mitten av 1600-talet och kan sägas vara en årlig registrering av den skattepliktiga befolkningen i hela landet. Även om detaljinformation är bristfällig i de flesta längder så kan den sägas vara en motsvarighet till den folkbokföring som numera förs av Skatteverket sedan staten och Svenska kyrkan skildes åt den 1 januari 2000.

Mantalslängderna och liknande register visar att man arbetat med skatt länge. Men vad är det äldsta beviset man har hittat?

De tidigaste kända skatteregistren hittades i den forntida mesopotamiska stadsstaten Lagash i dagens Irak vilka skrevs in i mjuk lera 6000 f.Kr. Leran bakades sedan och tjänade som kvitto eller konto. Skattesatserna i Lagash var vanligtvis låga, men i tider av kris eller krig skulle skattesatsen vara upp till 10% av alla varor.

Vill du lära dig mer om hur du läser och tolkar mantalslängderna? -> läs mer här.
Är du trött på skatt och istället vill fördjupa dig i Svensk kaffehistoria -> läs mer här.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *