Jöns Jakob Berzelius och hans släkt
Denna gång går turen till en av Sveriges mest framstående och kända vetenskapsmän genom tiderna nämligen läkaren och kemisten Jöns Jakob Berzelius som blivit kallad ”den svenska kemins fader”.
Jöns Jakob Berzelius föddes den 20 augusti 1779 i Väversunda socken vid den fågelrika sjön Tåkern i västra Östergötland. 1793 började han studera vid gymnasiet i Linköping där han inte alls lovordades av lärarna. Till en början planerade han att bli präst liksom sin farfar och många andra släktmedlemmar men han fick snart upp ögonen för naturvetenskapen. Han fortsatte studera och skrevs in vid Uppsala universitet hösten 1796.
Vid Uppsala inledde Berzelius högre medicinska studier och blev våren 1802 adjunkt vid kirurgiska skolan i Stockholm. 1807 hade han avancerat till professor. Efter att läkarutbildningen omorganiserats 1810 blev han anställd vid Karolinska.
Det är dock för sina insatser inom det kemiska området som Jöns Jakob Berzelius är mest känd. Han införde atomteorin i kemin, gav grundämnena beteckningar bestående av en eller två bokstäver, presenterade det oerhört viktiga begreppet katalys och upptäckte grundämnena kisel, selen, cerium och torium. Den 11 maj 1818 adlades han (introducerad 1820 under nr 2276 på det svenska riddarhuset) och den 18 september 1837 invaldes han som en av de 18 i Svenska akademien.
Jöns Jakob Berzelius avled barnlös den 7 augusti 1848 i Stockholm och begravdes på Solna kyrkogård. Sedan 1835 var han emellertid gift med Elisabet Poppius (1811-1884), dotter till statsrådet Gabriel Poppius och hans hustru Anna Gustava Hochschild.
Jöns Jakobs far Samuel Berzelius var lärare vid gymnasiet i Linköping men avled och farfadern Jöns Berzelius (1698-1773) var kyrkoherde i Röks församling, framför allt känd för sin runsten, den s.k. Rök-stenen. Hans mormor Florentina Bagge (1718-1772) härstammade från flera välkända släkter i Bohuslän.
Släktnamnet Berzelius eller Berselius är ursprungligen bildat av gården Bergsätter i Motala socken, numera namnet på ett bostadsområde i tätorten. Jöns Jakob Berzelius själv har fått ge namn åt många platser och verksamheter i Sverige, inte minst gymnasieskolan Berzeliusskolan i Linköping.
Nedan följer Jöns Jakob Berzelius närmaste förfäder:
Proband
1 Jöns JAKOB Berzelius, född 1779 i Väversunda Södergård, Väversunda socken, Östergötland, död 1848 i Stockholm. Läkare, professor, kemist.
I
2 Samuel Berzelius, född 1744 i Skärkinds socken, Östergötland, död 1783 i Linköping. Kollega. Gift 1778 i Väversunda socken med
3 Elisabet Dorotea Siösteen, född 1747 i Väversunda Södergård, Väversunda socken, död 1787 i Norrköping.
II
4 Jöns Berzelius, född 1698 i Landeryds socken, Östergötland, död 1773 i Röks socken, Östergötland. Kyrkoherde. Gift 1735 i Söderköping med
5 Anna Kristina Lithzenius, född 1711 i Gryts socken, Östergötland, död 1776 i Röks socken.
6 Jakob Siösteen, född 1706 i Kasta, Örberga socken, Östergötland, död 1751 i Väversunda Södergård, Väversunda socken. Vice häradshövding. Gift 1740 med
7 Florentina Bagge, född 171(8), död 1772 i Väversunda Södergård, Väversunda socken.
III
8 Bengt Jönsson Berzelius, född 1654 i Bergsätter, Motala socken, Östergötland, död 1710 i Linköping. Komminister (präst). Gift 1689 i Rystads socken i Östergötland med
9 Gertrud Henriksdotter Wigert. född ca 1665 i Söderköping.
10 Petrus Lithzenius, född 1663 i Linköping, död 1737 i Söderköping. Kyrkoherde. Gift 1701 med
11 Emerentia Lysing, född 1685 i Kvillinge socken, Östergötland, död 1725 i Söderköping.
12 Magnus Stensson Siösteen, född 1680 i Nässja socken, Östergötland, död 1749 i Kasta. Kronofogde. Gift med
13 Charlotta Amalia Scheffer.
14 Fredrik Bagge, född 1676 i Marstrand, död 1762 i Ödeshögs socken, Östergötland. Kyrkoherde. Gift 1706 i Krokstads socken i Bohuslän med
15 Sofia Elisabet Brun, född 168(8), död 1738 i Åby, Ödeshögs socken.