Adliga ätten Svedenhielms ursprung och släkten Swede
Enköping omkring år 1700
Uppgifterna om den adliga ätten Svedenhielms (nr 1751) ursprung i Elgenstiernas ättartavlor är ganska summariska. Där uppges att överstelöjtnanten Hans Svedenhielm föddes 1669 i Enköping och att dennes föräldrar Hans Svede och hans hustru Anna var rusthållare på Hällan i Östergötland. Enköping var på den tiden en liten stad men med mycket historia. De äldsta bevarade stadsprivilegierna är visserligen från 1413 men en stadsbildning fanns på platsen redan på 1100-talet.
Vi börjar med Hans Svedenhielms födelse. Elgenstierna uppger att han föddes den 20 november 1669. Det är visserligen inte omöjligt men faktum är att han döptes i Enköping först den 24 januari 1670 och det får anses mer sannolikt att han också föddes tidigare samma månad.
Det gamla släktnamnet skrevs på flera olika sätt – Svede, Swede, Swedhe och Schwede är några förekommande stavningar. Namnen som förekommer i släkten gör det troligt att Hans Svede härstammade från Tyskland, möjligen från Pommern.
Hans Svedes patronymikon synes ej ha varit känt av Elgenstierna men i bevarade källor framgår att det var Lydertsson / Lydiksson. Denna ovanliga namnkombination fick tillsammans med den geografiska närheten den välbekante släktforskaren Gert Påhlsson i Trelleborg att sätta likhetstecken mellan honom och bergsmanssonen Hans Lydiksson från Svartebo i Hällestads socken i Östergötlands bergslag. De uppgifter som han publicerat om denna familj på sin sida om östgötska gästgivargårdar visar sig emellertid vid en närmare granskning vara felaktiga. Hans Lydiksson från Svartebo använde aldrig namnet Svede och han avled redan omkring 1671 som bonde på en gård i Ljungs socken vid dagens Ljungsbro.
Hans Lydertsson Svedes hustru hette Anna Matsdotter och nämns vid namn ett flertal gånger såväl i Brunneby som i Enköping, bland annat 1668 då det äkta paret hade beskyllt Jöran Jern och dennes hustru för tjuveri och flera andra ”äreröriga beskyllningar” för vilka de inte hade några som helst bevis.
Hans Lydertsson Svede levde i Enköping 1671 men redan 1674 återfinns han som gästgivare på Husbyfjöls gästgivargård i Brunneby socken i Östergötland där idag tätorten Borensberg är belägen. Han drev denna verksamhet fram till sin död 1682. Änkan Anna gifte om sig först med Karl Knutsson (död 1689) och sedan med Jakob Hero (död 1710) vilka bägge var gästgivare på Husbyfjöl.
Ätten Svedenhielms vapen
Tillbaka till 1600-talets Enköping. Vem var egentligen Hans Lydertsson Svede? Hans hustru Anna Matsdotter var av allt att döma från staden men även han själv hade troligen starka kopplingar dit. När sonen Hans döptes 1670 fanns en jungfru Kerstin Lydertsdotter bland vittnena, säkerligen en syster till honom. I Enköping fanns också en hustru Barbro Lydertsdotter vid denna tid.
Något tidigare under 1600-talet hittar vi ett intressant namn i Enköping. Stadens borgmästare fram till sin död 1659 var nämligen Hans Bertramsson Schwede, far till Uppsala-professorn Johannes Schwede (död 1697). Dennes änka gifte därefter om sig med den tyskättade Leonard Horneman som verkar ha inspirerat till en av Hans Lydertsson Svedes söners namn. Hans Bertramsson Schwede kan naturligtvis inte vara farfar till Hans Svedenhielm men det förefaller sannolikt att familjerna är nära besläktade. Kanske ligger det gemensamma ursprunget i Tyskland.
Den adliga ätten Svedenhielm utgick redan 1820 med Hans Svedenhielms son Hans Leonard Svedenhielm (född 1734) vilken var överste i armén och avled barnlös i Stockholm.
Hej! Tänkte bara göra er uppmärksamma på att de flesta uppgifter från den här artikeln verkar ha kopierats utan källhänvisningar på någon hemsida av en Ann Swärd, blandannat här: http://www.aones.com/bloodlines/p1c389a6d.html
Intressant läsning förresten, har själv kopplingar till den här släkten och det var en del nytt för mig.
Hej Erik, kul att du hade nytta av vår utredning av släkten Svedenhielm. Det är inte så mycket vi kan göra åt att våra uppgifter kopieras på nätet utan att källhänvisningar uppges. Vi tycker rent allmänt att det är bra att felaktig information korrigeras och att vår forskning sprids vidare men naturligtvis uppskattar vi om det åtminstone länkas till våra artiklar, inte minst för att källan ska kunna spåras av andra som söker efter uppgifter.